fredag 13 december 2013

Var det lättare förr?

I dagens läge då man talar om byggnader verkar det som om det är frågan om ytterst komplicerade konstruktioner, system och mekanismer som kräver en enorm kunskap.  För att överhuvudtaget ha rätt att delta i diskussionen så krävs det att man är minst byggnadsingenjör eller arkitekt. - Nåjo, lite ljuga pryda tal - det har luckrats upp en hel del den senaste tiden.
Oberoende av vad det är för del av byggnaden som är aktuell i diskussionen, så verkar det som om det viktigaste är att man har ett hållbart argument för sin ståndpunkt. Har man inte ett hållbart (vetenskapligt belagt) argument så är man med andra ord överbevisad - ibland även utan att någon ens framlägger ett motbevis...

Hur är det egentligen med byggnader - hur komplicerade är dom?

Det är klart att om vi talar moderna byggnader så är dom komplicerade, men det har gått till överdrift med den påföljden att ingen förstår sig på dem på riktigt och ingen vet hur de fungerar egentligen - ack jo, nu kanske någon påstår att jag talar i nattmössan - men då ber jag som gensvar denna någon berätta varför vi har så stora problem med nya byggnader och varför ingen hittar på metoder att lösa dessa problem?
Ett av de stora moderna problemen är - eftersom ingen vet orsaken, så åtgärdar man enbart symptomen - upprepade gånger! Det vara bara ett sidospår...

Om vi nu återvänder till de byggnader som denna blogg handlar om så kommer vi ganska fort fram till att byggnader inte är komplicerade. Lite måste man förstås veta om hållfasthet och allmänna fysikaliska lagar så man inte bygger ett hus som rasar samman när det kommer mycket snö på taket t.ex.

Det är klart att det nog också är en överdrift att påstå att man förr alltid byggde bättre. Det fanns precis som idag bättre och sämre metoder och material, men då skall man ju komma ihåg att det är de bästa metoderna och materialen som vi idag har kvar från den tiden.

Nu skulle jag vilja uppmuntra var och en som läser detta att fundera på varför det är så mycket enklare att bygga eller renovera med gamla metoder och material, låt säga från före andra världskriget?

en bild att tänka till...

Det är klart att det hänger ihop med det faktum att det finns ett så brett sortiment av för det första olika material och för det andra olika tillverkare. Om du t.ex. är ute efter målfärg, så finns det ett stort urval olika målfärger och har du sedan bestämt dig för någon modern målfärg så måste du välja vilken färgproducent du tänker anlita. Har du sedan valt tillverkare så får du av en försäljare eller via telefonrådgivning veta vilken impregnering och grundfärg du skall använda före ytfärgen - ja och så var det det där med luftspalt bakom brädfodringen - har du det?... bla, bla, bla... och så står du där sedan och undrar om detta nu är det bästa. Nej, det hjälper sällan att gå fråga i en annan målfärgsbutik. Ofta samma bla, bla, bla... där om du inte själv tar initiativ till att tala traditionella färger. Det är nämligen inte lika trevligt att sälja traditionella färger och annat byggmaterial för den delen heller till en högre lagerkostnad och med ett lägre täckningsbidrag...

När du använder material från den tiden då allt kom från naturen, så är det ganska svårt att göra fel. Det finns inte en massa villkor för att det ena eller andra skall fungera. Alla olika material passar mer eller mindre ihop. Jag skulle dessutom vilja påstå att det är mycket svårt att bygga klimatskalet fel med gamla material.
A och O i ett klimatskal är att det klarar av fuktvandring och det gör alla naturmaterial. Det som hotar ett klimatskal av naturmaterial är vatten i rinnande form uppifrån eller markfukt nerifrån - men då är det inte konstruktionens fel utan det kan vara frågan om dåligt underhåll eller dåligt vald byggplats.

Har man ett klimatskal av enbart fuktbuffrande naturmaterial så blir fukten sällan ett problem. Om man överdriver lite så kan man säja att det går att sätta de olika väggskikten i vilken ordningsföljd som helst, medan det i moderna väggkonstruktioner med moderna isoleringsmaterial är ytterst viktigt att alla skikt kommer i rätt ordningsföljd.
Ironiskt nog så blev ordningsföljden förr ganska lika som i dagens konstruktioner, men det berodde inte på ingenjörskonst eller produktutveckling utan det var ofta frågan om estetik, statustänkande eller fåfänga.
I dagens konstruktion skall ju den tätaste ytan vara närmast den varma inneluften medan materialen sedan skall "glesna" ju närmare uteluften vi kommer. Man brukar säja att insidan av klimatskalet skall vara minst fem gånger tätare än det yttersta skiktet, men det är förstås också bara ett riktgivande teoretiskt värde.
Förr blev det bara på liknande sätt eftersom det var innerväggen som ofta skulle prydas - med lerklining, tyg och makulaturpapper eller tapet t.ex.

Jag tror knappast att det var så många som på den tiden tänkte att valet av väggmaterial skulle ha så mycket med fuktproblem att göra.

Jag skall avsluta med att återgå till temat byggteknikdiskussion som jag nämnde i början - ibland får man den känslan att det finns en massa personer som jobbar med byggtekniska frågor som vägrar att ta till sig t.ex. fuktvandringstekniska realiteter med argumentet "det är bara så det fungerar". Man vill ha ett vetenskapligt belagt teoretiskt argument och så länge ingen kan komma med det fortsätter man att bygga fel eftersom det i teorin verkar vara rätt fast det bevisligen ställer till med problem...


tillagt 13.12.2013:

Kanske jag här ändå igen borde tillägga det som jag alltid betonar trots allt.

Gällande moderna byggnadssätt, så är det klart att majoriteten av moderna byggnader är helt OK - MEN på grund av bl.a. ovan nämnda skillnader till gamla byggnadsmaterial så är riskerna för ett misslyckande mångfalt större i moderna konstruktioner. Om det sedan blir problem så krävs det oftast dessutom mycket större och mera kostnadsdryga åtgärder för att bli av med problemen. Tyvärr gäller ju sedan också samma riskfaktor de åtgärdade delarna av konstruktionen. Ett klart bevis för detta är ju det faktum att då man renoverar en gammal konstruktion med nya metoder och material så uppstår det första problemen efter renoveringen s.g.s. uteslutande i anslutning till de renoverade konstruktionerna.
Till sist kan man ju också leka med tanken hur länge man tror att en konstruktion enligt dagens standard kommer att hålla - 25, 50, 100 eller 200 år?